Normkritisk pedagogik

I detta avsnitt lär vi oss mer om hur en normkritisk pedagogik kan förverkligas och förändra undervisningen. Lärares och pedagogers situation har förändrats. Dagens lärare förmedlar inte längre färdiga kunskaper utan ska aktivt stödja studentens i dennes lärandeprocess. Det handlar om att vägleda och handleda studenter. Den normkritiska pedagogiken är ett exempel på ett främjande arbete som kan bidra till att behålla studenter vid högskolan, förbättra deras studieresultat och förebygga trakasserier. För att integrera ett normkritiskt perspektiv behöver läraren arbeta med sig själv, sin didaktik och hur studenterna interagerar.

4.1 Vikten av självreflektion Visa avsnitt

Vikten av självreflektion

Vi är alla medskapare i de processer som upprätthåller normer. Genom att anamma ett normkritiskt förhållningssätt kan vi bli medvetna om hur våra föreställningar om människor och grupper har betydelse i alla möten. Den normkritiska pedagogiken utgår från att våra föreställningar om människor och grupper har betydelse i undervisningssituationer.

Normkritisk pedagogik innebär i korthet att skifta fokus från de som avviker från normerna och i stället fokusera på de normer och maktstrukturer som skapar exkludering, ett vi-och-de-tänkande och diskriminering. De som tillhör en viss norm får tillgång till privilegier. För dessa kan det vara svårt att se sin egen maktposition och sina privilegier. De flesta studenter inom högskolan är studievana och kommer från familjer med akademisk bakgrund och särskilda sociala nätverk. Då kan det vara svårt att se att alla inte har samma utgångspunkter och fördelar som de själva har i den normerande gruppen.

Att bedriva en normkritisk undervisning kan innebära att bli medveten om att du som lärare stundtals bemöter och bekräftar studenter på ett olämpligt sätt och se maktrelationen.

Frågor att ställa sig

Genom att tala i termer av "vi och de" eller kategorisera förenklar vi verkligheten. Vilka associationer och värderingar förekommer? Var uppmärksam på vilka föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män eller personer med viss etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion etcetera som du förmedlar genom ditt sätt att tala. Riskerar någon att exkluderas?

Finns det normer för hur studenter ska vara och uppträda som påverkar ditt bemötande av dem?

Vilka exempel använder du dig av i din undervisning? Är det exempel av samma typ? Vems verklighet skildras? Gå igenom dessa. Ser du något mönster?

Synliggörs alla studenter i undervisningssituationen?

4.2 Tänk igenom de didaktiska valen Visa avsnitt

Tänk igenom de didaktiska valen

Målet för arbetet är att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att den passar alla. Tänk på att skapa en kultur där alla känner sig respekterade och välkomna, med hänsyn tagen till diskrimineringsgrunderna. Tillsammans med studenterna eller lärarkollegiet kan undervisningen granskas.

Frågor att ställa sig

Vad signalerar kursmaterialet? Är det ensidigt? Vilka blir privilegierade av en viss kunskapssyn? Vilka osynliggörs? Finns det risk för att vissa behandlas stereotypt? Gör en undersökning.

Tänk på hur mycket talutrymme var och en av studenterna får. Går det att organisera diskussionerna på ett mer ordnat sätt för att öka studenters möjligheter att komma till tals?

Följer du rekommendationerna om pedagogiskt stöd som vissa studenter har fått från högskolan?

För att nå alla studenter kan det krävas en mängd metoder att lära in. Vad erbjuds dem i undervisningen?

4.3 Notera hur studenterna agerar Visa avsnitt

Notera hur studenterna agerar

Ett moment i pedagogiken kan vara att få studenterna att utveckla en känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för andra utanför den närmaste gruppen. Att presentera förhållningsregler i början av kursen, alternativt ta fram sådana i samarbete med studentgruppen, är ett sätt.

Frågor att ställa sig

Uppmärksamma hur studenterna agerar mot varandra i föreläsningssalen, lektionsrummet, labbet eller i projektgruppen. Hur är samtalsklimatet i studentgrupperna? Förekommer det att studenter avbryter andra ofta. Finns det en jargong i gruppen?
Agerar du när studenter osynliggör eller förlöjligar andra?
Bemöter du främlingsfientlighet, homofobi, sexism eller stereotypa påståenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna?
Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projektarbeten och gruppövningar. Hur ser arbetsfördelningen ut i grupperna? Fungerar systemet med att studenterna själva får välja vilka de vill samarbeta med tillfredsställande? Gör du medvetna gruppindelningar på bästa sätt?

Källa: En skola i frihet – med ”misstagens" hjälp. I Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring

Björkman, Lotta (2010). En skola i frihet – med ”misstagens2 hjälp. I Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Bromseth, Janne och Darj, Frida (red.). Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. ISBN 978-91-978186-5-0.

Gruppövning

Samla lärarkolleger eller dina studenter för att diskutera frågorna ovan. Pröva själv den normkritiska pedagogiken och samla sedan kollegiet för att diskutera era nya erfarenheter.

Fördjupning

Att framkalla och förändra ordningen : Aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer

I boken Att framkalla och förändra ordningen beskrivs ett arbete med att framkalla och förändra ordningen, en process för jämställda organisationer. Eva Amundsdotter utforskar tillsammans med 80 deltagare i nätverksgrupper hur normer om kvinnor och män påverkar och skapar olika villkor. En slutsats är att normer upprätthålls genom handlingar. Genom att välja att göra annorlunda, skapas nya möjligheter.

Amundsdotter, Eva (2010). Att framkalla och förändra ordningen: Aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer. Stockholm: Gestalthusets förlag. ISBN 9789197676687.

Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring

En av de kändare antologierna vad gäller normkritisk pedagogik är boken Normkritisk pedagogik.

Bromseth, Janne och Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. ISBN 978-91-978186-5-0.

Bryt en norm: Din handbok när du blir diskriminerad som student

Rapporten Bryt en norm är en sammanställning av resultaten från två projekt som finansierats av Delegationen för jämställdhet i högskolan 2009-2010. Rapporten innehåller personliga erfarenheter av hur diskriminering kan se ut.

Sveriges förenade studentkårer (2010). Bryt en norm: Din handbok när du blir diskriminerad som student. Stockholm. Sveriges förenade studentkårer. Länk till rapporten