Att utforma kurser

I det här avsnittet ges råd och tips till hur kursplaneringen och examinationen kan utvecklas. Det ges även förslag till hur pedagogiken kan utvecklas för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättningar.

5.1 Kursdesign och kursplanering Visa avsnitt

Kursdesign och kursplanering

Redan i arbetet med att ta fram kursplaner bör frågan om lika rättigheter och möjligheter beaktas. Det gäller till exempel valet av kurslitteratur. Några frågor som kan ställas är:

  • Vilka slags personer förekommer i text och bild i kurslitteraturen och hur ofta?
  • Förmedlas det som beskrivs i litteraturen på ett stereotypt eller i övrigt olämpligt sätt?
  • Vem eller vilka har skrivit litteraturen? Vilka kategorier representerar de?

Du som lärare kan redan i planeringsfasen bidra till att främja lika rättigheter och möjligheter genom att exempelvis:

  • fastställa kursplaner och litteraturlistor i god tid. En nyinläsning av en talbok kan ta upp till två månader.
  • granska skrivningarna i kursplanerna. Förtydliga vad som menas med likabehandling.
  • så långt det går förlägga kurserna i tillgänglighetsanpassade lokaler.
  • följa de pedagogiska samordnarnas alternativt enskilda studenters rekommendationer om pedagogiskt stöd.
  • se över vilka typer av läromedel som används (litteratur, PowerPoint, kompendier, digitala läromedel, film, ljudfiler). Är de format du använder tillgängliga? Har du beredskap att kunna sända materialet digitalt i förväg till de studenter som inte kan ta del av exempelvis en powerpoint under en föreläsning eller ett seminarium? Kan du lägga upp allt material digitalt på en lärplattform i förväg - i god tid innan undervisningstillfället? På det sättet får studenter som inte kan ta del av exempelvis en powerpoint på plats på grund av nedsatt syn, eller på grund av att studenten inte kan titta på en powerpoint och en teckenspråkstolk samtidigt, mer jämlika studievillkor.
  • försöka schemalägga undervisning, andra lärandemoment och tentamina med beaktande av en multireligiös almanacka.
  • kommunicera bedömningskriterierna med studenterna i god tid
  • tänka igenom behovet av alternativa examinationsformer

Ett sätt att utveckla kurserna är att genomföra en kursvärdering. Förklara syftet med kursvärderingen och genomför den i samband med sista undervisningstillfället. Kom ihåg att denna typ av kursvärdering är ett viktigt material för lärosätets centrala arbete liksom det aktiva åtgärder och för arbetet på institutionsnivå. Gör därför ditt arbete, och resultatet av värderingen, känt för din chef eller de som är ansvariga för lärosätets främjande arbete.

5.2 Att tänka på vid examination Visa avsnitt

Att tänka på vid examination

Inom högskolevärlden blir användningen av anonymiserade tentamina allt vanligare för att minska risken för osakliga bedömningar. Reflektera över hur du som examinator läser, bedömer och värderar studenternas texter. Fundera på hur dina föreställningar om andra människor skulle kunna färga bedömningen.

Överväg att:

  • om möjligt erbjuda alternativa eller varierande examinationsformer inom en och samma kurs, som till exempel extra tentamenstid, att tentera i enskilt rum, att få frågor upplästa, att skriva på dator, att dela upp tentamen i två delar och att tentera muntligen så att varje student ges tillfälle att utvecklas utifrån sina villkor och möjligheter,
  • använda kodade och anonymiserade tentamenssvar,
  • upprätta tydliga rutiner för dokumentation av muntliga tentamina,
  • samarbeta med andra examinatorer eller institutioner för att ibland få en second opinion.
  • låta lärare rätta prov från andra grupper än de egna för att se om bedömningen blir annorlunda,
  • vara två kollegor vid muntliga examina och ge varandra feedback,
  • använda en multikulturell almanacka i planeringen av examinationstillfällen och
  • ge studenter som inte kan komma till tentamen av religiösa skäl möjlighet till förnyad prövning en annan dag. 

5.3 Inkluderande pedagogiska strategier Visa avsnitt

Inkluderande pedagogiska strategier

Studenter med funktionsnedsättning som behöver särskilt stöd för att kunna genomföra sina studier kan få pedagogiskt stöd vid alla universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd. Den pedagogiska samordnaren kan också hjälpa dig som lärare med tips och råd om hur du kan anpassa undervisningen.

Med särskilt pedagogiskt stöd menas olika former av insatser och åtgärder för att undanröja, kompensera eller överbrygga hinder som kan uppkomma i studiesituationen. Det kan också vara åtgärder för att kompensera bristande tillgänglighet i studiemiljön på ett universitet eller en högskola. Några exempel på pedagogiskt stöd är

  • anpassad examination eller alternativa examinationsformer
  • anpassad tidplan
  • litteratur på anpassat medium, såsom digitala talböcker via högskolebiblioteket
  • anteckningsstöd
  • datorstöd
  • IT-pedagogiskt stöd
  • särskild mentor eller extra tid för handledning
  • språkstöd, som ex. rådgivning kring skrivande genom hjälp till självhjälp
  • teckenspråkstolkning
  • skrivtolkning

Pedagogiska strategier som gynnar alla studenter, men som kan ha större betydelse för studenter med varierande funktionsförmåga är till exempel att

  • fastställa kursplaner och litteraturlistor i god tid,
  • planera varierade examinationsformer så att studenter med olika förutsättningar och lärandestilar får möjlighet att komma till sin rätt,
  • presentera information och studiematerial tydligt och strukturerat såväl muntligt som skriftligt,
  • skriva eller lägga ut åhörarkopior i förväg inför föreläsningar och seminarier,
  •  inledningsvis beskriva föreläsningens eller kursens upplägg och att sammanfatta i slutet av densamma, 
  • använda mikrofon vid föreläsningar,
  • inte hoppa över pauser

5.4 Gruppövningar Visa avsnitt

Gruppövningar

För att högskolan eller universitet ska kunna skapa en miljö där alla har lika rättigheter och möjligheter krävs en medveten organisation. I det arbetet behöver vi synliggöra de vardagliga praktiker som sätter gränser för anställda och studenter i deras vardag och som återskapar den kultur som inte främjar deras utveckling. Se filmintervjun med Eva Amundsdotter kallad Normkritiska spaningar.  Inspirerad av denna kan personalen vid en enhet genomföra så kallade spaningar och analyser av verksamheten. Den kartläggningen kan tillsammans med andra ligga till grund för vilka utvecklingsåtgärder som behöver genomföras. Några frågor att ställa sig:

  • Vilka normer präglar arbetsplatsen (interaktionen mellan kollegor, möten, rekrytering etcetera)?  Vilka sätt att vara betraktas som självklara och önskvärda? Skiljer det sig åt från institution till institution?
  • Vilka medarbetare missgynnas respektive gynnas av dessa normer?
  • Finns det en risk att studenter påverkas negativt i den dagliga verksamheten?
  • Hur påverkar normerna olika studentgruppers intresse för en eventuell forskningskarriär?
  • Hur vill vi att det ska vara?
  • Vad behöver förändras?
  • Vad behöver göras för att påverka utvecklingen i positiv riktning?
  • Hur kan ledarskapsstilen utvecklas?

 

Finns det en norm för hur studenter ska vara och uppträda? Anteckna era reflektioner och jämför med kollegernas. Diskutera om några av dessa normer kan få oönskade konsekvenser för bemötandet.

Källa: Genusmedvetet akademiskt ledarskap - En redovisning från projektet Genusmedvetna chefer ett villkor för ett genusmedvetet universitet.

Andersson, Susanne och Amundsdotter, Eva (2013). Genusmedvetet akademiskt ledarskap - En redovisning från projektet Genusmedvetna chefer ett villkor för ett genusmedvetet universitet. Stockholm: Stockholms universitet. Länk till rapporten.

5.5 Fördjupning Visa avsnitt

Fördjupning

Planering

Fredrik Bondestam har undersökt i vilken mån kunskaper om jämställdhet och genus ingår i de högskolepedagogiska utbildningarna och forskarhandledningsutbildningarna vid landets lärosäten. Föreliggande rapport presenterar resultatet av studien. Bland annat beskrivs hur den högskolepedagogiska verksamheten organiseras och i vilken mån jämställdhetsfrågor integreras i denna. Författaren konstaterar att jämställdhets- och genusfrågor ofta sidoordnas i kurserna och behandlas som specialfrågor separerade från övrigt kursinnehåll. Vidare ges en kort sammanfattning av kunskapsläget kring högskolepedagogik och jämställdhet/genus

Källa: Kartläggning och analys av högskolepedagogisk utveckling och jämställdhet vid svenska lärosäten

Bondestam, Fredrik (2010). Kartläggning och analys av högskolepedagogisk utveckling och jämställdhet vid svenska lärosäten. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i högskolan. ISBN 978-91-978976-2-4. Länk till rapporten.

Kursvärdering

Genusmedveten kursutvärdering

I ett projekt vid Högskolan Halmstad studerades i vilken utsträckning jämställdhetsmål och genusperspektiv kommunicerats i styrdokument (läs: kursplaner) samt hur det fångats upp och kvalitetssäkrats i kursvärderingar. För att förtydliga och kvalitetssäkra jämställdhetsaspekter och genusperspektiv strävade projektet även efter att utveckla arbetet med kursvärderingar.

Gustafsson, Linnea med fler (2013). Genusmedveten kursutvärdering. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Länk till rapporten.

Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling – en antologi med exempel från elva lärosäten

Högskoleverkets Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling är en antologi med exempel från olika lärosäten. Högskoleverket (2004). Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling – en antologi med exempel från elva lärosäten. Högskoleverkets rapportserie 2994.23 R. Stockholm: Högskoleverket. Länk till rapporten.

Material om att studera med funktionsnedsättning

Mentorshandboken−för mentorer som stödjer studenter i högre utbildning

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2013). Mentorshandboken−för mentorer som stödjer studenter i högre utbildning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Stockholms universitet.  ISBN 978-91-28-00445-9. Länk till mentorshandboken här.

10 tips för tillgänglighet: Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning

Gustafsson, Åsa (2010). 10 tips för tillgänglighet: Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Sveriges förenade studentkårer. ISBN 978-91-637-3134-1. Här ser du var du kan låna boken.

Organisering av pedagogiskt stöd i högre utbildning: En studie om studenter med funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av högre utbildning i Sverige, Tjeckien och USA

Blomberg, Barbro med fler (2013). Organisering av pedagogiskt stöd i högre utbildning: En studie om studenter med funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av högre utbildning i Sverige, Tjeckien och USA. Rapportserie i socialt arbete nummer 1 2013. Växjö: Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet. ISBN 978-91-87427-36-7. Rapporten kan laddas ned här.

Inkluderande möten i högskolan: verklighet och vision

Melin, Margareta och Johansson, Elna (red.) (2012). Inkluderande möten i högskolan: verklighet och vision. Lund: Studentlitteratur (2012), ISBN 9789144070704

Undervisa tillgängligt!

Henriksson, Ann-Sofie (2012). Undervisa tillgängligt!. Uppsala: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU) vid Uppsala universitet.

Rapporten kan beställas här (100 kr/ex): e-post: info@pu.uu.se (100 kr/ex)

”Det är tufft att plugga…men jag känner att jag klarar av det”: En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter

Eriksson Gustavsson, Anna-Lena (2011). ”Det är tufft att plugga…men jag känner att jag klarar av det”: En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. ISBN 978-91-7393-183-0. Länk till rapporten. 

Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning

Björn Milrad Marianne (2010). Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning. Linnaeus University Dissertations Nr 29/2010. Växjö: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet. ISBN 978-91-86491-47-5. Länk till rapporten.

Att göra olika: Universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning av funktionshindrade studenter

Eriksson Gustavsson, Anna-Lena och Holme. Lotta (2009). Att göra olika: Universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning av funktionshindrade studenter. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. ISBN 978-91-7393-529-6. Länk till rapporten.

Möjligheter till högre studier - för studenter med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Möjligheter till högre studier - för studenter med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. ISBN 978-91-28-00383-4. Länk till rapporten.